Talgoxen – tacksam holkhäckare. Här en ilsket hungrig unge.

 

 

 

Fåglar häckar antingen i öppna bon eller i håligheter.

Inte minst när det gäller småfåglar finns det en strikt uppdelning mellan de som lägger sina ägg i öppna bon och de som lägger dem i håligheter, så kallade hålbyggare.

 

Fördelen med att vara hålbyggare är att ägg och ungar är väl skyddade, inte bara mot väder och vind utan mot allehanda rovdjur i form av ekorre, hermelin, hackspettar, diverse kråkfåglar och flera andra.

 

Nackdelen med att vara hålbyggare är risken för bostadsbrist. Inte minst i det moderna skogsbruket blir träden sällan så gamla att det uppstår naturliga hål som fåglarna kan utnyttja. Den som vill bättra på småfågelförekomsten i trädgården kan alltså hjälpa till genom att sätta upp en eller flera holkar.

 

Hänger man upp en holk i skogen eller i sin egen trädgård är det viktigt att tänka på att inte använda spik eller annat som skadar trädet. Det går utmärkt att knyta med ett kraftigt band, men inför nästa vår bör man kolla status hos bandet, så inte holken plötsligt trillar ner. Talgoxe.

 

Holken

Det finns diverse olika småfågelholkar i handeln. Holkarnas storlek varierar. Men det som kanske är viktigast när fåglarna väljer holk är diametern på ingångshålet; varje fågelart vill ha så litet hål som möjligt. Några vanliga typer:

  • 30 mm – uppskattas ofta av blåmes
  • 35 mm – uppskattas ofta av talgoxe, svartvit flugsnappare, pilfink
  • 50 mm – uppskattas ofta av stare

 

Generellt är holkar av trä att föredra, bland annat för att det blir en rimlig kostnad. Men framför allt reglerar trä temperaturen bra: en träholk håller värmen en kall natt och minskar risken för överhettning en het dag.

 

Förr fanns det ofta sittpinne vid holköppningen. Om det finns sittpinne på den holk du skaffar bör du ta bort den. Holkens hyresgäster har ingen glädje av den, men det har däremot ekorren som ska försöka ta sig in.

 

Placering

Placeringen är inte väldigt viktig, men har man olika valmöjligheter finns det ändå några saker att tänka på.

Om holken inte hänger skuggigt är det en viss fördel att undvika söderläge för att minska risken för överhettning en solig sommardag.

 

Det kan vara lämpligt att hänga holken på en höjd av 1,5 – 2 m, inte minst för att det är bekvämt för en själv. För fåglarna är höjden inte mycket viktig, även om det är mindre vanligt att de häckar 1 meter över marken eller lägre.

Staren har inget emot grannar av samma art på nära håll, men mesar, flugsnappare och rödstjärtar accepterar inte artfränder i grannskapet. Så hoppas man på exempelvis två par svartvit flugsnappare bör holkarna hängas åtminstone 15 meter från varandra – men det är inte alls säkert att man lyckas ändå.

  

HÄCKAR I HOLK

HÄCKAR INTE I HOLK

Blåmes

Koltrast

Talgoxe

Björktrast

Svartvit flugsnappare

Bofink

Pilfink

Grönfink

Gråsparv

Lövsångare

Stare

och många andra...

  

Specialholkar

Ladusvala vill inte ha en holk men tar tacksamt emot en brädlapp som i skyddat läge placeras uppe på en bjälke eller liknande, så att den kan bygga sitt bo på brädan intill en vägg.

 

Sädesärla häckar inte i vanliga holkar med små hål, men accepterar gärna en holk där övre halvan av framväggen saknas. Även grå flugsnappare, rödstjärt och rödhake kan lägga sitt bo i en sådan holk.

 

När?

När på året ska man sätta upp en holk?

– När som helst! Det är inte ens fel att göra det på hösten – så kan småfåglar övernatta i holken under kalla nätter.

Men om man sätter upp för sent på våren?

– Ja, då är ju holken på plats i god tid för nästa vår! Och vem vet, kanske man får in någon riktigt sen häckare.

Så grundregeln är enkel: det är aldrig fel att sätta upp en holk.

 

Rensa eller inte rensa?

En ständigt aktuell fråga är om man ska rensa sina holkar eller inte.

Många mesar och andra fåglar bor ju i naturliga hål i skogen – håligheter som ingen någonsin rensar och ändå kommer fåglarna tillbaka år efter år. Så det är inte nödvändigt att rensa.

 Samtidigt är ohyra ett problem för fåglarna, och därför kan det vara en fördel att den gamla bobalen rensas ut så att det blir en smula rent.

Om du rensar, så vänta gärna tills fram på vårvintern – för det gamla boet fungerar också som isolering om en sparvuggla eller någon annan liten gynnare övernattar i holken under vintern.

Alla holkar går inte att öppna för rensning och därför kan det vara lönt att tänka på rensningsaspekten redan när man väljer holkmodell.

 

Diametern på hålet är viktig: litet hål, liten fågel. Hål med 30 mm diameter brukar locka till sig blåmes. Men det händer att också den större talgoxen bosätter sig i en sådan holk. Blåmes.

 

Hål med 50 mm diameter brukar locka till sig stare. Men det händer att också talgoxen bosätter sig i en sådan holk. Stare.

 

Det är inte ovanligt att hackspettar försöker hacka sig in till ägg eller ungar, speciellt om holken hänger i eller i närheten av skog. Om man sätter "Holkringen Knut" (i plast) runt ingångshålet ökar chanserna att hackspetten tycker det är för jobbigt att hacka sig in. Finns hos Naturbokhandeln. Talgoxe vid holk bearbetad av hackspett.

 

Flera fågelarter ockuperar tacksamt uppsatta holkar. Talgoxe och blåmes accepterar ganska spartanska trädgårdar om där bara finns några träd och buskar. Men flugsnapparen är mer krävande och vill ha rejäla bestånd av höga och gärna gamla träd. Dock är fåglar sällan förutsägbara och är man osäker kan det alltid löna sig att sätta upp en holk. Svartvit flugsnappare.

 

Med en god portion tur kan man få en sparvuggla att slå sig ner i en holk för vintern.

Foto: Magnus Ullman. Samtliga fotografier på www.faglarosterlen.se är tagna på Österlen.